Fifty shades av grått men å andra sidan säger man ju att grått är flott! Började dagen med ett efterlängtat pass hos min PT som varit bortrest. Att träna under "eget ansvar" verkar inte vara min grej utan jag behöver någon som pushar och peppar mig för att jag ska gå all in. Jag har inte joggat sedan augusti ungefär (min ankel har ställt till det för mig) och det märks, flåset är som bortblåst. Bortblåst. Jag har ganska lätt för att återhämta mig annars men alltså inte längre. Ska ta tag i det den här veckan. Alltså försöka klämma in några kilometer. Vad mer. Jo, jag har en ful dag - ni vet när håret, sminket och kläderna liksom sitter fel och allt ser ut som skit. Inklusive en själv. Man ser trött ut fast man egentligen är utvilad och som grädde på moset, när en förälder på skolan sa: Åh, var helgen hård? Du ser sjukt trött ut. Typiskt när man haft en lugn och skön helg med familjen. Ja, det var väl det :)
