Plötsligt händer det! Det här har ingenting med mode att göra men i våras efter att jag sprungit 5 km på 24.29 var jag lite kaxig. Jag har gjort den bedriften EN gång i mitt liv och det var där och då. Har aldrig varit i närheten av den tiden igen. Men, hur som helst, var jag på en middag precis dagarna efter mitt nya rekord och kände mig både stark och snabb. Efter något glas vin kanske jag t o m fick lite hybris över "min snabba" tid. En av mina vänner föreslog då att vi skulle springa milen under Lidingöloppet i september. Jag tackade glatt ja. Vi tog i hand. Efteråt visade det sig att min väninna sprungit i tävlingsklassen och kom trea(?!) av alla Lidingöbor. Hrmmm...ja, vi ska inte springa i samma heat om vi säger som så. Jag har dessutom aldrig sprungit mer än 5 km, kanske 6 km förrän idag. Idag gjorde jag det. 10 km under 1 timme. Jag är fortfarande skakig och lite chockad men fruktansvärt stolt och glad över att jag fullföljde hela milen. Nu måste jag lägga mig i hårdträning för att fixa loppet. Och behöver jag nämna att jag UNNADE mig något lite extra idag när jag var på stan. Vad det var får ni snart se!
