Vi åkte ner till Juan les Pines och tog våra vänner till samma restaurang som vi var med barnen i somras, Le Colombier. Jag tog samma som då, laxtartaren och den var precis lika god nu som då. Varför överge ett vinnande koncept? haha.... Mätta och belåtna satt vi kvar länge (väldigt länge...) då solen fortfarande värmde oss och samtalsämnena aldrig vill ta slut. Det gör de aldrig. Skratt, samtal, diskussioner, visioner, ja, vi pratar om allt. Vi var kvar till solen försvann över bergen och vi fick njuta av en magisk solnedgång ihop.
